Syfte:Uppsatsens syfte Àr att studera och förklarahurbemanningskonsulters yrkesidentitet pÄverkas av attverka i ett interorganisatoriskt sammanhang. Vidare Àr syftet att studeraoch förklara hurbemanningskonsulters lojalitet pÄverkas som en följd av de temporÀra grupperna.Metodik:I den hÀr kandidatuppsatsen sÄ har en tvÀrsnittsstudie tillÀmpats som forskningsstrategi. Fortsatt sÄ har en abduktiv forskningsansats anvÀnds. Datainsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer med bemanningskonsulter som Àr verksamma i bemanningsbranschen.Slutsatser:Vi har sett att bemanningskonsulters yrkesidentitet och lojalitet har pÄverkats av att verka i ett interorganisatoriskt sammanhang. Studien har visat att bemanningskonsultersyrkesidentitet prÀglas av flexibilitet och anpassningsbarhet och att de omdefinierar sig sjÀlva i syfte att passa in i de olika kundföretagen.

AbstractSkolor och utbildningsprogram behöver stÀndigt utvecklas. Ett steg mÄnga skolor tar Àr att organisera lÀrarna i arbetslag. Det samhÀlls- och yrkesliv eleverna utbildas för stÀller allt högre krav pÄ styrkor i att definiera och lösa problem i ett förÀndringsarbete, ofta i grupp. Regeringen betonar att entreprenörskap och entreprenöriella kompetenser Àr viktiga förmÄgor för framtidens samhÀllsmedborgare.Traditionellt har lÀrare utvecklat sin kompetens och undervisning sjÀlvstÀndigt. Att delta i arbetslag stÀller nya krav pÄ ett fungerande utvecklingsarbete.

I forskning har betonats hur företag i högre grad behöver engageras i det lokala arbetet för en hÄllbar utveckling. Interorganisatoriska samarbeten av olika slag har i hÄllbarhetsdebatten kommit att framhÀvas som centrala för omvandlingen av begreppet hÄllbar utveckling till praktisk verklighet. Med detta som utgÄngspunkt Àr syftet med denna studie att nÄ fördjupade kunskaper om företags och organisationers motiv, förvÀntningar och erfarenheter av att delta i interorganisatoriskt nÀtverksarbete för hÄllbar utveckling pÄ lokal nivÄ. Det interorganisatoriska nÀtverket ? hÀr exemplifierat med AlingsÄs miljönÀtverk ? ses som ett potentiellt sÀtt att möjliggöra lokalt hÄllbarhetsarbete som överbryggar organisationer, branscher och sektorer.

I en tid dÀr samhÀllsansvar i allt högre grad prÀglar storföretagens agerande har ambitiösa personalavvecklingsprojekt dÀr flera privata och offentliga organisationer involveras under 1990-talet blivit vanliga i samband med större industrinedlÀggningar. Ur ett styrningsperspektiv blir projektledningens uppgift att tillvarata den kompetens som stÀlls till projektets förfogande av medverkande aktörer. Möjligheterna till detta begrÀnsas utav risken för interorganisatorisk suboptimering. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för hur projektledningen kan skapa förutsÀttningar för mÄluppfyllelse i ett interorganisatoriskt projekt. Dessutom avser vi klargöra de specifika förutsÀttningar som pÄverkar styrningen av ett personalavvecklingsprojekt i ett interorganisatoriskt sammanhang, samt hur styrningen skall anpassas till dessa förutsÀttningar.

Tidigare forskning har pÄvisat vilken positiv verkan olika sorters samarbeten har pÄ innovationer. Interorganisatoriska samarbeten Àr ett samlingsnamn för olika typer av samarbeten mellan organisationer och dessa kan exempelvis vara nÀtverk, allianser och forsknings- och utvecklingssamarbeten dÀr det sistnÀmnda behandlas i vÄr studie. Organisationer som Àr involverade kompletterar varandra istÀllet för att konkurrera med varandra. Interorganisatoriska samarbeten uppstÄr nÀr organisationer söker effektivitet och konkurrensfördelar. Genom att ingÄ i ett interorganisatoriskt samarbete uppstÄr en samarbetsfördel som uppnÄs genom att organisationerna kan tillverka och bistÄ med olika faktorer som andra organisationer inte kan eller har möjlighet till.

Syftet med undersökningen Àr att studera och öka förstÄelsen för relationen mellan bemanningsföretagens konsultchefer och deras kontaktpersoner vid kundföretagen. Genom att beskriva och analysera hur kontakten mellan konsultchefer och kundföretag ser ut Àr mÄlet att besvara följande frÄgor: vem som ansvarar för vad, hur ser konsultchefen respektive kundföretaget pÄ sin och den andra partens roll samt hur de ser pÄ den överlappning som uppstÄr i ansvar och ledning av konsulterna.Undersökningen Àr kvalitativ och intervjuer har anvÀnds för att samla in empiri. Fem personer intervjuades: tre konsultchefer pÄ bemanningsföretag och tvÄ kontaktpersoner pÄ kundföretag som hyr in personal av bemanningsföretag.I intervjuerna framkom att faktorer som har betydelse för hur relationen mellan konsultchef och hans eller hennes kontakt vid kundföretaget utvecklas Àr tid och volym pÄ antalet konsulter som hyrs in. I vilken utstrÀckning konsultchef och kontaktpersonen vid kundföretaget delar ledarskap tycks hÀnga samman med om relationen över tid förblir formell eller om det tillkommer mer informellt utbyte. Undersökningen visar att nÀr kundföretagen hyr in konsulter frÄn samma bemanningsföretag under lÀngre tid eller hyr in mÄnga konsulter finns större möjlighet till ömsesidigt utbyte i betydelsen att de kan diskutera fram beslut, dela pÄ arbetsuppgifterna och ansvaret gentemot konsulterna samt byta erfarenheter som ökar lÀrandet..

MÄnga företag vÀljer idag att avyttra och sÀlja enheter som ligger för lÄngt ifrÄn deras huvudsakliga verksamhet, i försök att nischa sig och effektivisera sin verksamhet. Detta leder till att produktionen av dagens produkter delas upp i fler led, dÀr mÄnga olika aktörer Àr inblandade. Denna fokusering leder till att företag i högre grad mÄste samarbeta med andra aktörer, i sÄ kallade interorganisatoriska relationer. I och med dagens globalisering Àr det inte ovanligt att enheter dessutom sÀljs till verksamheter i andra lÀnder, dÀr samarbete mellan parter forsÀtter. Ekonomistyrning över organisationens egna grÀnser blir dÀrmed allt viktigare.

Att utreda möjligheterna att etablera dataförsörjning riktade mot multimodala transporttjÀnster Àr idag av största intresse. Det Àr ocksÄ intressant att försöka utnyttja de standarder som tagits fram nÀr en dataförsörjningskedja ska etableras. Detta examensarbete genomfördes pÄ Triona AB i BorlÀnge. Triona har utvecklat databasen Transport Network Engine (TNE), som idag anvÀnds för att lÀsa in data frÄn Nationella VÀgDataBasen (NVDB) och frÄn skogsnÀringen. MÄlet med arbetet var att ta fram en informationsmodell, som beskriver hur ett transportnÀt med nÀtanknutna data, som stödjer multimodala transporter och resor, kan lagras i TNE.

I retailbranschen krÀvs ett fokus pÄ detaljer, och med snabba förÀndringar som en dominerande faktor, behöver dessa detaljer stÀndigt kvalitetsförbÀttras. I den allt hÄrdnande konkurrensen behövs ledare och medarbetare som stÀndigt tÀnker pÄ organisationens behov. Problemet för detaljhandelns centraliserade butikskedjor kan vara att lyckas förankra förÀndring och kvalitetsförbÀttring för butiken i alla delar av företaget. Uppsatsen underbyggs av ett antagande att ett större fokus krÀvs pÄ en initial fas i kvalitetsarbetet som vi har benÀmnt identifieringsfasen. Uppsatsens har ett ledningsperspektiv och syftet Àr att se hur retailföretag interorganisatoriskt kan bli bÀttre pÄ att identifiera problem och tillvarata idéer i butiken, för att kontinuerligt kunna kvalitetsförbÀttra för hela butikskedjan.

Bakgrund och problem: De senaste decennierna har komplexiteten och variationen av olika samarbeten ökat. NÀr komplexiteten ökar i ett samarbete ökar Àven behovet av koordinering samtidigt som upprÀttande av ett fullstÀndigt samarbetsavtal blir svÄrare, vilket skapar utrymme för ett opportunistiskt beteende. En parts opportunistiska handlande kan skapa styrproblem i samarbetet. I och med den ökade variationen av samarbeten Àr det dÀrför intressant att undersöka styrproblemen som kan uppkomma av samarbeten.Syfte: Syftet Àr att ur ett ekonomistyrningsperspektiv identifiera och beskriva okontrollerbara faktorer som kan uppkomma av en interorganisatorisk relation samt försöka förklara vilka styrmekanismer som kan tillÀmpas för att mildra okontrollerbarheten.AvgrÀnsningar: Uppsatsen har fokuserat pÄ att undersöka samarbetet inom IT-system, produkter och service mellan en sparbank och Swedbank.Metod: Kvalitativa intervjuer har genomförts med representanter frÄn tvÄ parter i en interorganisatorisk relation. Det empiriska materialet har analyserats utifrÄn en analysmodell som bygger pÄ en identifieringsprocess av okontrollerbara faktorer.

Att en fungerande kommunikation och kunskapsöverföring mellan organisationer Àr vitalt för ett lyckat samarbete har faststÀllts. Denna uppsats undersöker hur formen för kunskapsflödet kan pÄverka kunskapsöverföringen, i termer av formell och informell överföringsprocess. Det vi har kommit fram till Àr att bÄde det formella och informella kunskapsflödet har en stor inverkan pÄ kunskapsöverföringen. Det formella kunskapsflödet bestÄr frÀmst av varierad dokumentation och Àr effektiv vid kunskapsöverföring till en stor massa. Det informella flödet pÄverkar framförallt öppenheten i kunskapsöverföringen.

AbstractSkolor och utbildningsprogram behöver stÀndigt utvecklas. Ett steg mÄnga skolor tar Àr att organisera lÀrarna i arbetslag. Det samhÀlls- och yrkesliv eleverna utbildas för stÀller allt högre krav pÄ styrkor i att definiera och lösa problem i ett förÀndringsarbete, ofta i grupp. Regeringen betonar att entreprenörskap och entreprenöriella kompetenser Àr viktiga förmÄgor för framtidens samhÀllsmedborgare.Traditionellt har lÀrare utvecklat sin kompetens och undervisning sjÀlvstÀndigt. Att delta i arbetslag stÀller nya krav pÄ ett fungerande utvecklingsarbete.

Den hÀr studien utfördes pÄ uppdrag av Cambio Healthcare Systems som utvecklar IT-system till sjukvÄrden. Uppdraget gick ut pÄ att ta reda pÄ vilka behov, med avseende pÄ informationshantering, ett IT-stöd för sjukvÄrdspersonal som gör hembesök mÄste tillgodose. Den specifika grupp som har studerats för detta ÀndamÄl Àr sjukgymnaster och arbetsterapeuter som arbetar tillsammans i hemrehabteam. Den teoretiska ansats som valdes för studien Àr distribuerad kognition. Denna ansats studerar individernas och artefakternas koordination och interaktion med varandra, samt hur information omvandlas och överförs i det kognitiva systemsom individerna och artefakterna utgör.

Varor som köps och sÀljs Àr ett resultat av ett komplext nÀt av relationer mellan företag. Effektivisering av dessa relationer sker till stor del genom att information om affÀrshandlingar börjar överföras elektroniskt. Stora företag har en annan makt och styrka Àn smÄföretag och kan tvinga de smÄ att införa olika tekniska lösningar. SÄdana pÄtryckningar kan leda till att införandet sker utan nÄgon genomtÀnkt strategi och dÀrmed uteblir fördelarna av teknologin. Syftet med denna uppsats Àr att visa vilka attityder som finns i stora företag till affÀrsrelationer och informationsutbyte med smÄföretag och hur dessa attityder pďverkar affÀrsrelationerna.

Numera satsar allt fler systemutvecklingsorganisationer pÄ virtuella utvecklingsteam för att dÀrmed öka effektiviteten och konkurrensfördelarna i informationssystemut-vecklingen. TillÀmpning av virtuella utvecklingsmetoder skapar stora utmaningar bÄde nÀr det gÀller teknik och kommunikation. Virtuell samverkan stÀller krav pÄ en helt ny typ av utveckling och implementering dÄ IT-baserade interorganisatoriska informationssystem som knyter samman olika deltagande parter och som ska stödja kommunikation och affÀrsprocesser i nyskapade virtuella organisationer ska designas. Denna rapport undersöker eventuella skillnader mellan designen av traditionella in-formationssystem och designen av ett webbaserat interorganisatoriskt informationssy-stem för virtuella informationssystemutvecklingsorganisationer. Undersökningen genomförs i form av litteraturstudier dÄ sÄvÀl svenska som utlÀndska vetenskapliga publikationer granskas och analyseras.